Psykologisk säkerhet

Varför är psykologisk säkerhet viktigt? – Jobbar du i ett team där allt flyter smidigt, ni löser problem kreativt och ni stöttar varandra genom alla utmaningar? Eller befinner du dig i ett team där du måste väga dina ord noggrant, upprätthålla en perfekt fasad, och där fokus snarare ligger på att visa sin egen kompetens än att samarbeta? Om du upplever det senare, så saknas förmodligen psykologisk säkerhet i teamet.


Google genomförde en omfattande vetenskaplig studie på över 180 team för att ta reda på vad som kännetecknar de mest effektiva och framgångsrika teamen. Studien syftade till att hitta den "perfekta" sammansättningen av ett team, genom att titta på faktorer som utbildningsbakgrund, kön och personlighet. Resultatet var överraskande – den viktigaste faktorn var psykologisk säkerhet. Det var denna som avgjorde hur effektiva teamen var.

Begreppet psykologisk säkerhet, myntat av Amy Edmondson, psykologiprofessor vid Harvard Business School, beskriver en arbetsmiljö där medarbetarna känner sig trygga att ta upp idéer, ställa frågor, uttrycka oro och erkänna misstag utan rädsla för repressalier eller förödmjukelse. Edmondsons forskning, som bland annat fokuserade på team inom intensivvården, visar att de mest effektiva teamen var de som kunde skapa en trygg atmosfär. I sådana team vågar medarbetare dela misstag och feedback, vilket i sin tur främjar lärande och förbättrar resultat.

Enligt Amy Edmondson är definitionen för psykologisk säkerhet:

”En tro på att man inte kommer att straffas eller förödmjukas för att man tar upp idéer, frågor, oro eller misstag”.

Varför är psykologisk säkerhet viktigt?

Varför och när är det viktigt att team utvecklar psykologisk säkerhet? När komplexa uppgifter behöver lösas gemensamt är psykologisk säkerhet avgörande, precis som Edmondson observerade i intensivvårdsteamen. Då måste vi känna oss trygga för att våga komma med synpunkter, dela nya idéer och säga ifrån när något inte stämmer. Detta är grunden för ett lärande förhållningssätt, till skillnad från det motsatta, som kännetecknas av psykologisk ”fara” (Psychological Danger) – en kultur där fokus ligger på att hitta syndabockar och skapa en så kallad ”blaming-kultur”.

I en grupp med hög psykologisk säkerhet lär sig teamet snabbare av sina misstag. ”Fail fast and learn quick” är en devis och en överlevnadsfaktor på dagens snabbrörliga arbetsmarknad.

Här kommer några tips för hur ni kan öka psykologisk säkerhet i ert team:

  • Kultur – Uppmuntra varandra att påtala fel och komma med förbättringsförslag. Hur bemöts kollegor som lyfter fram det som inte fungerar?
  • Spelregler – Diskutera och kom överens om vilka spelregler ni vill ha i ert team när ni samarbetar. Dela gärna med er av hur ni fungerar under pressade situationer och enas om strategier för att hantera dem.
  • Proaktivitet mot mobbning – Diskutera i gruppen vilka beteenden ni anser vara tecken på mobbning eller utfrysning, från att inte hälsa till att undanhålla information.
  • Team-debrief – Genomför regelbundna team-debriefs där fokus ligger på att utvärdera ert arbetssätt snarare än resultaten.
  • Belöna teamet, inte individen – Skapa belöningar på teamnivå som premierar gott samarbete.
  • "Fail quick to learn fast" – Träna på att dela med er av misstag i syfte att snabbt lära av dem.

Maria Göthe, arbetar som ledar- och organisationsutvecklare på Wise Consulting. 

Häng med på vår VIP-lista!

Vill du få en up-date när vi fyller på med nytt innehåll, såsom events, bloggar, guider eller spännande poddavsnitt? Då ska du fylla i dina uppgifter här så skickar vi dig ett mail när det finns nytt innehåll!