I våras föreläste jag för en grupp studenter som läser arbetsrätt i Lund, via Teams såklart. Studenterna är på väg att avsluta sina studier och är snart ute i arbetslivet. I min presentation målar jag upp bilder av arbetslivet ur ett HR-perspektiv. Jag gör en historisk återkoppling till de Tayloristiska tankarna i början av förra seklet, och refererar till min farfar som arbetade som tidsstudieingenjör på 50-talet. Kanske förlagan till dagens HR-roller om man spetsar till det?! Tidtagaruret i handen och tidsstudier på moment var nycklarna trodde man då.
Därefter pratade vi nutid. MBL och LAS i förändring samt agilt mindset för HR. Kompetensbaserad intervjuteknik som tangerar de nya spännande HR-roller som vi förmodar kan växa fram utifrån marknadens nya krav och omvärldens snabba förändringstakt. Vi pratar vikten av employer branding, ledarskap och engagemang för att kunna attrahera en ny generation och säkra framtidens kompetensbehov. Sedan kom vi till den avslutande frågestunden för de 80 studenterna. De undrade vad mina rekommendationer var kring yrkesvägar och specialisering?
Vart startar du din HR-karriär?
Utifrån personliga erfarenheter valde jag att lyfta fram följande:
Var prestigelös i början av yrkeslivet. Konsult- och bemanningsbranschen kan vara en riktigt bra plantskola. Att tidigt i yrkeskarriären få sälja HR ger en nyttig erfarenhet men också en exponering mot många olika branscher och inriktningar. Faktureringstillvaron ger en nyttig ödmjukhet inför kundens krav och sätter fokus på nyttan av din egen insats. Individuell pedagogisk personalekonomi helt enkelt!
Vidare lyfte jag vikten av att i HR-sammanhang kunna beskriva och argumentera för en insats i termer av ekonomi och en kalkyl med potentiell vinst eller kostnad för att ta action eller inte. En av studenterna flikade genast in att man minsann lagt till en kurs i företagsekonomi inom ramen för nuvarande PA-program. Det som slog mig i de fortsatta diskussionerna var de något osäkra frågorna kring hur jag gör när det dyker upp svåra frågeställningar och situationer som är nya för mig i min vardag. Någon undrade var jag sökte svar. Hur kunde jag verkligen kunde veta vad som var rätt ur ett faktaperspektiv? Hur kunde jag veta i efterhand om jag agerat korrekt i en viss situation?
Synen på de traditionella HR-karriärvägarna lever kvar
Detta fick mig att reflektera. Dels över att jag i mitt arbetsliv ofta manövrerar i en zon mellan ettor och nollor. Jag kryssar fram i en kombination av luslästa kollektivavtal, erfarenhet och kommunikation med alla inblandande människor. I gråzonerna ligger många lösningar och i balans mellan att lita på tidigare erfarenheter och någon slags känsla och gott omdöme. Det slog mig att man tidigt i skolvärlden lär sig ett modultänk med absoluta sanningar och bara ett givet svar och att detta blir en krock med kraven som ställs i yrkeslivet.
För mig blev det tydligt att många av studenterna lever i en förvissning om att de traditionella HR-karriärvägarna lever kvar. HR-assistenten eller kanske HR-koordinator för att sedan stegvis röra sig mot en chefs- eller direktörstjänst. Vi som jobbar vet att guldklockornas tid är förbi och att det moderna arbetslivet oftast blir en resa mellan olika former av anställningar och ansvar men framför allt, det kommer krävas anpassningsförmåga och ständigt lärande för att kunna vara relevant länge.
HR upplever en renässans just nu!
Vi spelar en avgörande roll i allt från att hantera korttidspermitteringar som verkligen sätter ljuset på personalkostnaderna, till att skapa förutsättningar för ökad trivsel och effektivitet. Samt behålla och attrahera de bästa talangerna och se till att rätt kompetenser finns på rätt platser i organisationen. Agila och kloka HR-insatser är inte bara en kostnad utan ett sätt att spara, eller hur?
Här behöver vi närma oss varandra – utbildningsinstanser och näringsliv. Därför är det på ett rent makroperspektiv superviktigt att kalibrera intresse för en utbildningsinriktning med samhällets behov för att skapa samhällsnytta. Samt att man ligger i framkant med hur arbetsmarknaden och dess roller utvecklas. Även i samverkan med utbildningsinsatser försöka utbilda rätt kompetenser för att möta detta. Då kanske inte 10 p Företagsekonomi gör jobbet på HR-utbildningarna? Mer dynamik behövs och mer dialog med näringslivet i olika forum.
Fokus för HR framåt
I spåren av pandemin och med den allt snabbare teknik – och digitaliseringstakten ser vi en enorm förflyttning av kompetensbehov. Hela yrkesinriktningar utmanas då hela branscher drar ner och växlar upp om vartannat i allt snabbare takt. Människor med rätt attityd, motivation och arbetsglädje – det är människorna som har bäst förutsättningar för förändringar och har viljan att lära och anpassa sig. Aldrig har väl begreppet ”Hire for attitude, train for skills” varit mer aktuellt!
Kanske ska vi tidigare lära kommande generationer att vara lite friare i tanken, då det föder kreativitet som kanske ska få blomma utan att störas av att skolklockan ringer och det är dags för nästa ämne? Förändring är det enda konstanta. Vi vet att vi lever i en allt mer teknologiskt avancerad miljö och affärsvärldens mönster kommer bli allt mer komplexa. Likaså blir kraven och förväntningarna på HR som område.
Agilt mindset, bygga anpassningsförmåga hos både organisationen och dess individer samt att ha en people strategy som kuggar i en business strategy. Det är nycklar för oss som jobbar med HR idag och framöver. Alltid med syftet att få effektiva lösningar och säkerställa att vår dyraste resurs också är den som genererar mest värde. Där ska vi vara, leva och andas.
Andreas Hjalmarsson, HR-konsult på Wise Consulting.