I konsultutvärderingar som jag fått i mina uppdrag beskrivs jag som orädd. Jag har funderat ganska mycket på det där – orädd, jag? Jag som börjar tänka i konsekvenser så fort jag ställs inför en ny situation och som alldeles för lätt identifierar hinder som begränsar mig själv. Det kan inte stämma. Men så funderar jag ett varv till. Vad är det i mitt förhållningssätt som uppdragsgivarna beskriver? Jag tror att det handlar om nyfikenhet.
I min HR-roll har jag stöttat militärer, jurister, ingenjörer och ekonomer. Människor som kan en massa saker som jag inte har en aning om. Saker som jag känner den största respekt inför och som vid första anblicken kan verka svåra eller till och med omöjliga att sätta sig in i och förstå.
Det jag tror att mina uppdragsgivare beskriver är att jag, istället för att låta det okända begränsa mig, försöker möta nya organisationer, chefer eller kollegor med ett öppet sinne. Att jag på riktigt vill veta vad de arbetar med och vilka utmaningar de står inför. Att jag, även när utmaningarna finns utanför min egen komfortzon, faktiskt är nyfiken på hur jag som HR-konsult kan bidra till deras verksamhet.
Jag är intresserad av människor och hur vi organiserar oss. Genom konsultrollen får jag möjligheten att pussla ihop ny information till sammanhang och helheter som jag inte har sett tidigare. Jag tror att mitt konsekvenstänkande och mina egna hinder ger mig kontroll och ramar när jag närmar mig dessa nya sammanhang. Nyfikenheten som sedan kickar in ger mig förutsättningar att möta dem.
Uppdragsgivarna beskriver mig som orädd, och kanske har de rätt. Det krävs mod att vara nyfiken.
Tove Rundström, HR-Konsult, Wise Consulting