”Äsch, vi kör på kandidaten som kan börja direkt istället för den med tre månaders uppsägningstid.”
”Vi sätter in övertid för att klara kvartalsmålet. Igen. Huvudsaken är att vi levererar nu.”
”Jag skulle ju verkligen vilja läsa den där utbildningen, men det kan jag ju inte nu, jag fyller ju snart fyrtio. ”
Inför de flesta beslut, både privata och yrkesmässiga, så har vi mycket att vinna på att lyfta blicken. Zooma ut och se utmaningen eller frågeställningen som vi står inför i ett mer långsiktigt perspektiv. Ändå upplever jag att det är något som vi i dagens samhälle får kämpa med för att klara av, både på individnivå och på organisationsnivå. Vi lever i en tid där sökandet efter snabba kickar, omedelbara resultat och insatser som tydligt kan räknas hem – både premieras och i många fall krävs – för att ha ett existensberättigande. Det som bär frukt på längre sikt avfärdas med argument som att ”det har vi inte möjlighet att prioritera just nu”. Och så riktar vi åter sökarljuset mot de kortsiktiga, enklare lösningarna.
Vilket tidsperspektiv har du när du fattar beslut eller hanterar utmaningar som rör ditt eget liv? Vi kan ta exemplet med en person som drömmer om att läsa en universitetsutbildning, men som närmar sig fyrtio och tänker att det är för sent. Ur ett kortsiktigt perspektiv kanske det innebär obehag i form av att bryta en norm, rädsla för att ta upp det med chefen, leva några år med mycket begränsade tillgångar och känna skuld för att inte kunna åka på semestrar med sina barn under några år. Om vi istället zoomar ut och ser det ur ett långsiktigt perspektiv så handlar det om en kort period i ett förhoppningsvis långt liv. Personen ska arbeta tjugofem år efter avslutad utbildning och det finns många fler chanser att åka iväg med barnen. Och ska verkligen obehaget inför att bryta en norm eller rädsla att göra någon besviken få stå i vägen för ett så viktigt beslut?
Beslut och vägval görs av människor
Om vi istället vänder blickarna mot organisationer och de beslut som fattas inom ramen för våra yrkesroller kan vi se många likheter. Organisationer består av människor, och beslut och vägval görs av människor. Om vi kombinerar vår mänskliga tendens att tänka kortsiktigt med kvartalsrapportsupplägg och investerare som snabbt vill få avkastning på sina investeringar, finns det givetvis en överhängande risk att organisationen tar beslut som inte är hållbara på längre sikt.
Det finns många framgångsrika företag som lyckas kombinera kort- och långsiktiga perspektiv och där kvartalsresultatsfokuseringen är en motor i en mekanism som färdas mot ett långsiktigt mål. Gemensamt för de flesta av dessa företag är att de har en tydlig vision och starka värderingar som hjälper människorna i organisationen att fatta beslut, alltid med det långsiktiga syftet och målet i åtanke. När alla vägval sparras mot företagets grundfundament är risken för att ta den enkla snabba, men långsiktigt ogynnsamma vägen, betydligt mycket lägre.
Zooma ut
På samma sätt som att visioner och värderingar är viktiga ingredienser i långsiktiga och hållbara framgångar för organisationer, så är det centrala i människors utveckling och välmående. Ju mer vi vet av vad vi vill ha ut av livet, vad som driver oss och vad vi har för grundläggande värderingar, desto lättare har vi att fatta beslut som långsiktigt bidrar till att uppnå det vi vill i livet. Ju kortare tidsperspektiv vi använder desto snävare blir blicken och ju mer begränsar vi vårt handlingsutrymme. Om vi enbart baserar våra beslut på de kortsiktiga resultat som beslutet ger, så är risken stor att vi vilseleder oss själva i stunden och ur ett längre perspektiv gör oss själva en björntjänst.
Låt oss utmana oss själva och våra organisationer. Vad händer om vi lyfter blicken och zoomar ut? Kanske ser vi något vi inte har sett förut. Kanske faller en pusselbit på plats. Kanske inser vi att det är dags att förändra något. Eller så inser vi att vi är på väg åt precis rätt håll.
Elin Hartelius, HR-konsult, Wise Consulting.