I ärlighetens namn trodde jag ALDRIG att jag på riktigt skulle känna ett pirr i magen vid tanken på att gå en heldagskurs i ämnet Personalekonomi. Jag trodde inte heller att jag på tunnelbanan helt självmant skulle googla ROI, Business Case, KPIer och HR Metrics så till den milda grad att jag missade stationen där dagis ligger. Helt obegriplig är även min shoppinglista på Amazon som hittills uteslutande bestått av titlar såsom ”Nöff nöff Benny” eller ”En man som heter Ove” men där mina senaste köp varit ”HR Analytics – the What, Why and How” och ”Data Driven: How Performance Analytics Delivers Extraordinary Sales Results”. Tråååk tänker ni. Japp, tänker jag.
För – jag har hittat mitt WHY. Yes Simon Sinek, I´m truly yours. Att äntligen få något slags verktyg för att visa på och en tyngd i det jag alltid har vetat; att ett företag är noll och intet utan sina medarbetare. Du kan köpa in hur många snajsiga robotar du vill men har du inte kompetenta och motiverade medarbetare som programmerar dem så kommer du ingenstans.
Min upplevelse från en cirka tioårig karriär inom HR innefattar en hel del frustration över alla mina braiga idéer som ju inte riktigt fick gehör hos ledningen. Känns det igen? Men, tänker jag, det är inte så konstigt att frågorna inte alltid prioriterats eftersom jag hos min arbetsgivare Sjukhuset AB inte var läkare, hos IT-konsultföretaget AB inte var Javautvecklare, hos Högskolan AB inte var Universitetsadjunkt, hos Telekom AB inte var Processpecialist eller hos Medieföretaget AB inte var TV-producent. Att inte arbeta operativt i kärnverksamheten kan innebära att en viss distans skapas, som är förståelig.
Med digitaliseringen av vårt samhälle kommer både en möjlighet och en nödvändighet att kunna mäta det vi gör för att kunna förutsäga beteenden och händelser. Ur ett HR-perspektiv innebär detta att vi kan titta på alla möjliga nyckeltal som rör vår personalstyrka, inte bara de vanligaste KPIerna som Headcounts eller sjukfrånvaro utan inom alla delar av en medarbetares livscykel (exempelvis vilket universitet attraherar vi mest personal ifrån och hur ser hitraten ut på rekryteringen därifrån? Hur länge behåller vi medarbetarna, hur lönsamma är de och av vilken anledning lämnar de företaget eller sin position?).
I och med vår förmåga att kunna mäta men framför allt att kunna analysera både vår befintliga och vår kommande personalstyrka har HR ett guldläge att direkt kunna vara delaktiga i företagets affärsplan och i verksamhetens mål. Genom att hänvisa till personalekonomi kan du ge verkliga beräkningar på till exempel vad det kostar att inte avveckla en lågpresterare. Att sedan kunna visa på staplar, diagram och tabeller som konkret stödjer din tes om vinsten av att exempelvis arbeta aktivt med talent management och succession kan ge en helt annan utdelning än en tes som är byggd på antaganden. Skönt, tycker jag.
Alltså – HR Analytiker? Jag? Ja, faktiskt. En stolt en.
Anna Hamilton, HR-konsult, Wise Consulting