Bli kontaktad

Bloggen

Låt oss inspirera dig inom HR, ledarskap, karriärcoachning och förändring!

Föregående

Visa alla inlägg

Nästa

11 / 07 / 17

Performance Management i privatlivet!

Jag minns en inspirationsföreläsning på en jobbkonferens där det var en man som berättade om sina personliga mål. Hans mål var ju inte direkt kopplade till arbetslivet, som jag hade tänkt, men när jag satt där i publiken kände jag att ”det var rätt länge sen jag hade ett personligt mål”.

Kanske räknas att skaffa en utbildning, en partner eller ett eget hem till sådana personliga mål men vad händer när vi har det på plats? Hur skapar vi motivation i livet så att vi fortsätter att utvecklas?

Föreläsningen slutade med att vi delades in i grupper och tvingades formulera ett eget personligt mål. Jag klämde fram att jag ville bestiga Kilimanjaro. Litet modigt och galet, men inte helt absurt eftersom jag älskar att vandra. Jag tänker ofta tillbaka på den dagen för så fort jag hade tagit det i min mun blev målet realistiskt.

Mitt personliga mål.

Under våren 2017 tog jag långledigt för en fantastisk resa som avslutades i Nepal. Min man och jag begav oss på en privat expedition för att bestiga Mera Peak, 6546 meter över havet. En resa vi planerat under ett år, en resa som innefattat både längtan och rädsla. Vi visste ungefär vad vi kunde förvänta oss av natur, terräng och väder – och vi vet att vi har den mentala kraft som behövs för att motivera kroppen rent fysiskt, uppför ett berg med tung packning. Vi längtade efter den frid och stillhet som kommer av att bara gå, andas och vara, i en helt surrealistiskt vacker miljö. Men det var först när vi började lämna bergen som jag insåg hur denna upplevelse kan vara en styrka i arbetslivet.

Att inte nå sitt mål – hur hanterar du det?

På tio dagar hade vi tagit oss från myllret i Kathmandu, genom folktomma rhododendronskogar, upp och ned för karga bergsklippor, och slutligen genom snö och moln – för att tälta på 5800 meters höjd i Mera Peak High Camp. Den natten insåg vi dock att höjden och vädret stod i vägen för vårt toppförsök. Den rutt vi hade planerat krävde att vi skulle ta oss över ett tekniskt bergspass, och snön som fallit gjorde att några grupper före oss råkat illa ut och hämtats av räddningshelikoptrar. Vi beslutade oss för att vända om. Det var helt självklart för vår säkerhet, och kändes inte som ett misslyckande.

Men att få erfara att inte nå sitt mål är en ganska stark känsla. Det var häftigt att se hur vi hanterade situationen och den känslan kommer vi nog att bära med oss i resten av livet, inte bara när vi huttrar i ett tält, på en glaciär, vid en brant klippa bredvid ett isfall.

Vi är så vana vid att kunna påverka vår omgivning, så att vi ska må och fungera bättre. Ibland är vi missnöjda och obekväma. Hur hanterar vi det? I bergen kan du inte kräva någonting. Du får försöka somna i minusgrader, med ljudet av laviner som dånar utanför, och åskans eko i dalen. Målet med resan var inte (bara) att nå toppen, utan att få alla dessa upplevelser längs vägen. Lärdomar jag inte hade fått om jag stannat hemma. Det ger perspektiv.

Man får anpassa sig till naturen, och det finns ibland en styrka i att kunna vara prestigelös.

Utmaningar som vi har störst chans att lyckas med lockar inte fram vår egentliga potential!

Ett av mina första HR-jobb var på en ostrukturerad arbetsplats med höga arbetskrav och galen personalomsättning. Det fanns ingen chef på plats och inte heller någon överlämning från föregående HR. Det var verkligen en lekstuga. Men, jag lärde mig att skapa min egen struktur, hittade en inre integritet, att stå emot arga och stressade chefer i Amerika, och framför allt lärde jag mig vad jag INTE gillar! Det är ett effektivt sätt för att reda ut vart man är på väg.

Jag visste redan från början att det jobbet inte var rätt för mig, just då, men jag valde att ta mig an utmaningen så gott jag kunde. Det är inte alltid man har rätt förutsättningar. Men om vi alltid väljer de utmaningar som vi har störst chans att lyckas med – så vet vi inte vad vår egentliga potential är.

Den insikten vill jag bjuda på idag, då den har haft stor inverkan på min inställning till min bekväma vardag här i Stockholm. Det hjälper mig att hantera situationer i jobbet, att göra mitt bästa, att jag gör rätt för mig och att känna att jag gjort allt även ifall förutsättningarna förändras. Det är värt att stanna upp och ”realitychecka”, och få känna att ”good enough” faktiskt också förtjänar en klapp på axeln.

Jag passar på att avsluta med ett härligt inspirerande citat av Nelson Mandela:

I never lose. I either win or I learn.

Gita Minati Jaijee, HR-Konsult, Wise Consulting.

 

PSST! Missa inte vårt kostnadsfria frukostseminarium ”Mitt perfekta jobb” – Läs mer och anmäl dig här!

Dela inlägget

Hör av dig till oss!

Lämna ett meddelande så återkommer vi till dig inom kort